Eftersom det var årsdagen (47 år sedan) av högertrafikomläggningen borde vi förstås ha kört på vänster sida av vägen, men så radikala är inte ens Janne och Gunilla Malmqvist som nu genomförde sin sjätte Skymningsrunda – och tyvärr den sista i deras regi. Årets runda gick ut på att på en karta över Nyköping pricka in ett antal platser som vi fick bilder på och som vi skulle passera. Det innebar att de flesta av Nyköpings stadsdelar fick besök av de 28 ekipage som deltog innan slutmålet i Ryssbergsstugan – ett mycket trevligt upplägg som innebar att man möttes då och då under färdvägen. I ryssbergsstugan avåts den medförda picknicken och därefter skedde prisutdelningen där pristagarna kunde såväl få på rödbetan som bita i det sura äpplet!!  Bästa resultat på utslagsfrågan hade både förra årets vinnare Hans Rainer och ekipaget med Håkan o Helena Nilsson som hyrt in Åke Pettersson som bisittare. Med vinsten följde också en stafettöverlåtelse att arrangera nästa års Skymningsrunda. Därmed har Janne o Gunilla skapat en ny tradition för rundan som vi hoppas skall tas emot positivt och att rundan skall kunna få bestå. Det har blivit till en fin avrundning på säsongen och vi tackar Janne o Gunilla för allt kreativt arbete de har lagt ner under åren – nästa år vill de själva delta!

Tänk att vi kunde ha en sådan fantastisk tur med VÄDRET, UTSTÄLLARE, PUBLIK, ORGANISATION, FUNKTIONÄRER……!!!  Neej, det var nog inte tur annat än med vädret när man nu sitter på måndagsmorgonen och tittar ut på dimman över fälten.

I måndagens tidning skrivs att 4000 besökte Skavsta, men på eftermötet på söndagen hävdade ansvariga på F11-Museum att publiksiffran torde ligga någonstans mellan 8 och 9 tusen.  Vi tror definitivt på det, för ingen kan påstå att det var glest mellan besökarna! Vad gäller Automobilsällskapets utställningar så vet vi att vi hade ca 150 bilar på tre finbilsparkeringar, 30 bilar på Concourse-parkeringen och drygt 20 på kombinerade MG och specialbilsparkeringen, alltså drygt 200 bilar. Dessutom ca 150 MC på MC-parkeringen som absolut måste få en bättre placering till nästa år!

Flygningarna var av det mest hisnande slag vi någonsin sett – överflygningarna med JAS sitter fortfarande i kroppen och det är bara att gratulera FFV till ett så magnifikt startfält.  I Automobilsällskapets programfönster presenterades ett antal bilar på ett proffsigt manér av Hans Rainer och Pål Hosk. Intressantast var förstås Erling Karlssons Stanley Steamer ångbil från 1906 samt samme mans elbil, en Detroit Electric från 1918 – urtypen för ”farmorAnka-bilen samt Glenn Billqvists rytande drake ”Il Drago Ruggente” med 26-liters Caproni-V8 från ett bombplan som gick på nosen på Skavsta 1942. Stort intresse tilldrog sig också Johan Sörlidens Tesla S – en toppmodern elbil som dock visar att utvecklingen har gått framåt sedan farmor Anka-tiden!

Vår Concourse de Charme genomfördes med publikomröstning och cirka 250 personer lämnade sina röster till ”vallokalen”. Mer än 10% av dem röstade på Kvicksundsbon Jan ”Juan” Johanssons Cadillac Series 62 Coupé från 1946 med en utomordentligt elegant besättning i tidsenliga kläder. Tvåa kom paret Ahrin i sin alltid publikdragande Buick Roadmaster 1938. På tredje plats kom Hans och Elisabeth Eriksson med Volvoambulansen, fyra blev Björn Widerstedt med chockrosa Lincoln Cabriolet 1958 och femma kom far och son Thyselius med träffens äldsta bil: T-Ford 1922.  Juryns val föll på Bengt Öberg /Ulla Andersson med två gulliga små ”busungar” i baksätet i sin charmiga Morris Eight från 1938.  Här är alla bilar som fick mer än 10 röster (i huller-om-buller-ordning): RR Silver Wraith 1955, Maserati Quattroporte 1965, T-Ford 1922, Buick Roadmaster 1938, Volvo 445 Ambulans, Chrysler 50 1927, Lincoln Convertible 1958, Ford Mustang Mach 1 1969, Humber Sceptre 1963, Cadillac 1946 och MG TC 1948.

Dagen efter känner man sig fortfarande upprymd av alla upplevelser under Flyg- o Motordagen 2014 – hur bra ska det inte bli 2015? MEN, trafiklogistiken måste bli mycket bättre – en stund på förmiddagen sträckte sig kön av bilar ända ut till E4an och det tog enligt uppgift en timme att ”köra” från Oppeby – det är sådant känsliga gamla motorer inte gillar!